Förlossningsberättelse

Då var det dags att dela med mig av min förlossningsberättelse.
 
Tisdag 10/6
Denna dag var som vilken dag som helst,
umgicks med mamma som var här och vi var nere hos Jonna
och fika och hälsade på.
Nere hos Jonna hade jag tänkt ett tag på att bebis
inte rört sig så jätte mycket under dagen
så jag fick låna hennes doppler och hörde fina hjärtljud.
Vart lugn för stunden men ändå ältades det långt i bakhuvudet
att det var mindre rörelser just denna dag.
På kvällen körde vi in min mormor till slussen
då hon skulle vidare till Sundsvall,
väl i slussen så sa jag till min mamma att
- Nej vi åker förbi SÖS och bara kollar, så jag kan bli lugn.
Kommer in till SÖS för kontroll
pga minskade fosterrörelser tisdagen 10/6 kl 20:21.
Får ligga med CTG och allt visade bara bra,
sen kollar dom även med UL och då var det lite mindre
fostervatten men detta kunde bero på att jag hade gått över tiden,
men bebis ville inte röra sig när dom gjorde UL
så läkaren skulle kolla av med sina kollegor va dom tyckte vart bäst för mig.
Innan hon gick så kontrollerade hon nedre regionen
och jag hade 2 cm på tappen kvar men var öppen 3 cm.
Hon passade även på att göra en liten hinnsvepning.
Sen gick hon för rapport och skulle återkomma.
 
Väl själv i rummet började jag klä på mig
och POFF så gick vattnet kl 21:15.
Fick panik men sansade mig snabbt
och ringde på klockan så det kom en uska.
Berättade att vattnet hade gått och så sa hon bara
- Ja då blir det ingen hemgång för dig!
Sen kom mamma in i rummet och då berättade jag
att jag blir kvar och att hon måste åka o hämta Patrik.
Så inom en timme var faster Malin hemma hos oss och tog över Novalie
och Patrik och mamma var hos mig på SÖS.
Även svärmor Pia och "pappa" Jukka kom.
 
Sen började väntan,
väntan på att värkarna skulle sätta igång av sig själv.
men inget hände så natten mot onsdag 11/6 vid 00:35
fick jag första dosen av cytotec som skulle hjälpa värkarna på traven.
Fick bara lite molande mensvärk av första dosen
så vid 02:40 fick jag dos 2 av cytotec.
Vid 04:40 började jag känna av värkarna mer och mer
så det räckte med 2 doser av cytotecen för att få igång värkarbetet.
05:50 fick jag en värmekudde som var sjukt skön att ha mot värkarna
och sen försökte jag mig även på lustgas också
men det är verkligen inte min grej,
så jag bad om EDA vid 06:50.
Nu gjorde det ont...
Fick EDAN kl 07:32 och hamnade i "himmelriket"
Jag var så trött och hungrig vid denna tidpunkt så jag såg verkligen
fram emot att få äta frukost och sen vila någon timma.
Han äta ungefär 1 smörgås sen kom krystvärkarna.
Jag fattade ingenting - såg ju framför mig att jag skulle få vila
och äta mig mätt men NEEEEEEJ - inte då...
och detta berodde säkert på droppet dom kopplade så värkarna skulle sättas igång.
Så kl 08:45 sätter krystvärkarna igång.
Oh jävlar säger jag bara - det är som ett monster som vill komma ut från min kropp,
man frustar och krystar PUUHHH...
 
Nu gick ju inte allt riktigt som det skulle
utan bebis hjärtljud sjönk och navelsträngen var lindad runt hans axel.
Så in i rummet kommer massa läkare m.m.
de var 5 st sammanlagt + Patrik, svärmor och mamma.
Barnmorskan sa till mig att jag inte skulle tänka på läkarna runt omkring
utan bara på att krysta ut bebis för NU måste han ut
- hörde även när hon sa: No Mercy nu måste han ut. (hjääälp)
Jag kämpade som satan och det enda som for runt i huvudet på mig
var att JAG MÅSTE FÅ UT HONOM NUUUU!!!
Läkarna tog hjälp av sugklocka och efter 2 drag var han ute.
Så kl 09:03 föddes våran älskade ISAK <3
Men jag fick tyvärr inte upp honom på bröstet
utan hörde bara läkarna säga - Pappa följer med oss nu...
Och sen var dom borta.
För mig är det en dimma just där
så jag minns inte allt som skedde
förutom att jag undrade hur Patrik och bebisen mådde.
Är väldigt tacksam över att jag hade min mamma och svärmor
vid min sida just den stunden,
man kände sig så utlämnad och visste inte alls vad som hände.
 
Men det som hände var att dom tog Isak med sig till ett läkarrum
där dom gav honom syrgas för att han inte andades själv.
Han hade även massa fostervatten i lungorna.
Men efter en liten stund så vart allt "bra"
och då kom dom in med Isak till mig så jag fick upp honom på bröstet,
men jag märkte att han andades konstigt
och dom fick ta en vända nr 2 med andningen MEN sen vart allt bra ♥
 
Denna förlossning var nog mycket jobbigare för Patrik, svärmor och mamma
som satt och såg på allt som hände.
Jag var ju mest inne på att krysta och göra mitt!
Men som sagt - Slutet bra Allting bra!
 
Nu njuter vi för fullt här hemma av
bajsblöjor, bebisspya, bröstmjölk överallt, vakna nätter
- Men framförallt ett nytt liv, bebismys och sötaste ISAK hehe ;)
 
 
Lite bilder...
 
Magbild strax efter att vattnet hade gått
 
Då var vi redo ;) haha
 
Grattis brickan ;)
 
 
 
 
Nu så har ni fått ta del av både förlossningsberättelsen
och O-charmiga bilder haha ;)
 
 

Kommentarer
Postat av: Caroline - Mamma till tre

Åh så fint skrivet :)

Svar: Tack hehe
Emma

2014-06-20 @ 22:07:23
URL: http://nilssonphoto.blogg.se
Postat av: Emeliiesdagbok

Vad härlig berättelse trots det jobbiga som hände men så glad att alt gick bra med Isak och er också.
Så söt han är!
Är han en snäll bebis?

Svar: Tack så mkt :)
Joo jag tycker han e snäll hehe
Emma

2014-06-21 @ 20:07:40
URL: http://emeliiesdagbok.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0